funtchningar

Jag brukar jätteofta säga att jag "funtchar". Det är mitt eget lilla slang för att jag funderar. Och nu tänkte jag alltså skriva lite om mina funtchningar (funkar det verkligen som substantiv???nja). Jag har på senare tiden, typ sen jag bytte till en lite mindre gammal (aka ny) iPhone märkt att jag inte har någonting att göra på den. Jag typ låser upp och sen översköljs jag med besvikelse. Det har inte hänt ett ynka lilla. Vad beror det här på? Förr så kunde jag sitta i timmar och åter timmar och bara förbruka mitt livs minuter på denna lilla apparat. Vindarna har tydligen vänt. 
Sen undrar jag också, hur långt får ett blogginlägg vara? Jag har massa ointressant jag vill skriva men om inlägget är för långt så läser ju ingen utan istället bläddrar de ner till slutet och kollar bilderna. Så är det nu jag ska sluta skriva? Ska jag ta resten i ett "funtchingar part 2" inlägg? Nä, det får löpa på från här.
Jag tänkte lite på det med att jag verkligen borde ta mera bilder för hur roligt är det inte när man har massa bilder och kan kolla minnen blablabla u know how it goes. Men sen så vände jag på min plätt och såg att den hade en ful bränd yta på andra sidan. Jo, jag kollar ändå aldrig tillbaka på gamla bilder. Dom bara är i min stackars överfulla kamerarulle och samlar icke-existerande damm. Så kanske jag gör lite mitt emellan, tar lite mer bilder och kollar lite mer på gamla bilder. Då blir nog min plätt sådär fint gyllenbrun.
Det va nått till men på grund av min allt för överfulla hjärna tror jag det packa väskan och flydde ut genom ett av öronen. Sånt som händer. Joooooo, det kom tillbaka hihi. Det är ju faktiskt dubbelmoral att man vill kolla tillbaka på massa gamla fina minnen men på samma gång bara: jag tittar endast framåt och nu är det nytt år YAGDA (klura på den lilla bokstavskombinationen ni). Okej spoiler: you are gonna die anyway. Nicole introducera mig. 
Så även fast jag hatar (hur starkt ordet hata än må vara) ordet lagom så får jag säga att man behöver nog lite av både titta bakåt och framåt och glömma och minnas.
Jag har ingen aning om ni (2 läsare??) förstod nått av inlägget men ibland är saker oförståeliga :) 
Hejs 



Tweenie





RSS 2.0